Man måste igenom vintern om man vill se sommaren igen

Efter att ha tagit en milslång joggingtur längs strandpromenaden med den bästa av vänner i staden jag älskar att hata, följt upp det med ett svalkande dopp och sedan avrundat med lite vanligt jävla umgänge är det svårt att inte känna en diffus känsla av förälskelse och upprymdhet. Sommaren 09. Jag gillar den.

Vissa platser blir ägda av minnen, sätter djupa spår och är sedan förlorade för alltid. Jag har en grej som går ut på att att aldrig ångra något jag har gjort, men jag ska försöka välja dessa platser med större omsorg framöver. För min egen skull.