Rise and shine, erase and rewind

Så var jag där igen. 02:10 och ingen trötthet någonstans. Möjligtvis vill kroppen sova, men hjärnan vill hur som helst annat. Han vill vända och vrida på saker och ting (vilket man får ge honom en eloge för. Det är han duktig på, främst när det gäller dygn). Se framåt, bakåt, uppåt och neråt. Han vill tänka på sådant som han vill tänka på men också på sådant han helst aldrig annars vill tänka på. Eller som det aldrig annars finns någon som helst mening att tänka på. Det är ju faktiskt ganska mycket bara det. Men nu finns tiden, tydligen. Och orken. Och så vill han skriva av sig. Jag vet hur det har vart, är och hur det blir. När kroppen drar sig tillbaka träder hjärnan fram. Det är oftast inte lika mycket tvärtom. Ibland försöker de samspela också, med varierande resultat. När kroppen inte gör som hjärnan vill kan det dessutom bli väldigt väldigt roligt. Hur det blir när hjärnan inte följer kroppens signaler vet jag nog inte. Men om mina fingrar skulle trycka in andra tangenter och bilda andra ord och andra meningar än hjärnan har tänkt ut skulle det bli så lustigt så. Lika lustigt som att se de små grodorna. Det var bara roligt.

Årets sista månad är här och 2007 är snart ett minne blott. November 2007 är det redan. Det ÄR och är evigt dömd att förbli en värdelös tid på året, men faktum är att den gick över innan den ens hann börja i år. Tack för det. Om november är en månad där verkligheten blir en dröm, så ska 2008 bli året då alla drömmar blir verklighet. Karma kallas det. Det man ger, får man tillbaka. Typ.

Det känns lite konstigt. Det man har fått för sig är en styrka verkar helt plötsligt vara en svaghet. Drivkraften framåt blir käppar i hjulet och tvingar en att spola tillbaka bandet och leta i det förflutna för att hitta svaren. Jag hävdar bestämt att man nästan alltid måste ta sig bakåt för att ta sig framåt, och att ett steg bakåt faktiskt kan bli två framåt. Har man tagit två steg får man dock inte glömma att släppa bollen. Annars blir det frikast åt andra laget, och det leder sällan framåt. Kontentan blir: Spela spelet, men glöm inte reglerna.