måndag 12 november 2007

Brev till november (baserat på novemberhat en sen novembernatt)

Jag vill varna gnällkänsliga läsare för att detta inlägg inte bara balanserar på gränsen för hur mycket man får gnälla utan garanterat också passerar den. För mig är det ok. För mig är allt befogat. Det är ju november. Det vilar en förbannelse över årets elfte månad. Det kommer alltid finnas något kallt mellan mig och november. Jag vet inte när det började, men jag vet att det aldrig kommer ta slut. I min värld, där jag får bestämma hur långa åren är, så finns det bara elva månader på året. Jag gillar inte november och november gillar förmodligen inte mig heller. En dag tänker jag stå över dig. Du är värdelös, november!

Jag kan inte komma på en enda positiv sak med november. I november är det inte bara långt från sommaren utan även långt till våren. Kanske är det en tänkbar orsak. Tiden och verkligheten verkar alltid hinna fatt mig i november. Kanske är det för att man nu får så mycket tid över till tankar. Allt är dåligt i november. I november halkar man. Man tar på sig för lite kläder och drar på sig en långvarig höstförkylning. I november fryser man. Både ute och inne. Höstloven som var så vackra i oktober bleknar och blir snarare bruna än gula. Det blir mörkt tidigt. Man sover dåligt. Man äter dåligt. Man får dålig hy. Man blir blek. Man tröstäter. Man blir fet i november. Den första snön kommer och bildar årets första "slask". Blixthalkan slår till. Man halkar och slår sig. De stackars pensionärerna ser början till slutet då de bryter lårbenshalsen. Och så kommer snökaoset. Innan folk ens hinner förlika sig med tanken på att byta till dubbdäck. Trafikolyckorna ökar. Som om inte det vore nog så tvingas dessutom idol-juryn till krismöte. Inte ens de vanligtivs så muntra barnsångerna försöker försköna november: "men oktober och november och december är så grå".

En gång i tiden, för mer än tio år sen, blev jag förälskad i november (inte i månaden i sig dock). Kanske var det sista året som jag och november kom överens. Idag är du totalt kärlekslös, november! Försvinn ur mitt liv, november! Jag avskyr dig, november! Lyd mitt råd gott folk: Fly! Se på film. Läs en bok. Lyssna på fin höstmusik (mitt bästa tips: Sufjan Stevens album "Illinois" eller Chris Garneaus "Music for tourists). Drick. Dröm dig bort. Titta på semesterbilder. Planera för våren. Räkna dagarna och timmarna. Och fira ordentligt sedan när årets värsta månad är över (som passande nog är en fredag). Tillsammans är vi starka. Tillsammans kan vi göra en skillnad. Tillsammans kan vi överleva denna månad. Våga vägra november!


Det finns till och med statistiska bevis på hur dålig november är. Titta bara här så dåligt allt är på arbetsmarknaden i november:
"I slutet av november var 226 000 personer arbetslösa, vilket motsvarar 5,1 procent av arbetskraften. Det är en ökning sedan förra året med 56 000 personer eller 1,2 procentenheter"
" I november registrerades knappt 23 000 nya lediga platser vid arbetsförmedlingarna, vilket är 10 000 färre än för ett år sedan."
" I november varslades 7 300 personer om uppsägning, vilket är 600 fler än under motsvarande månad i fjol." (http://www.ams.se/go.aspx?A=46180)

1 kommentar:

Johan sa...

Hehe, fint att du använder ett AMS-pressmeddelande från 2003 för att styrka din tes.