8 november: Det häftiga med ord är att det i de riktigt stora stunderna inte behövs några.
8 december: Det märkliga med ord att det i de riktigt svåra stunderna inte finns några som tröstar. Snälla, låt mig aldrig vara med om något så fruktansvärt igen. Jag hatar sådana tystnader. Det händer inte bara andra, det händer oss! Förbannade grymma verklighet.
Kära folk, ta hand om varandra! Fråga inte bara hur andra mår, ta dig tid att verkligen undra. Det finns så mycket bakom två ögon. En hel värld faktiskt.
Ps. Jag är mer än mina ord. Trodde inte jag skulle behöva förtydliga det fler gånger men. Ds
tisdag 8 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar