Allt är bättre än ingenting

Så står livet åter på paus för en stund. För bara 10 dagar sedan var det ett år sen. Hoppas du kände vår saknad och värme när vi tände två ljus för dig och sänkte ner i den glimmande snön. Tiden vi fick med dig var en vacker tid och allting efteråt kommer alltid vara just tiden efter. Du skapade något slags hållplats när du valde att lämna den värld vi en gång kände.

Ikväll lyssnar jag på den låt som jag mest av allt sökte tröst i när nyheten hade nått mig och bläddrar samtidigt igenom gamla bilder. Bilder där det fortfarande brann av liv i dina ögon. Det som skrämmer mig mest rädd är att minnen slocknar så ofattbart fort med tiden. Allt jag kan hoppas att minnena än starkare än så här. Jag vill minnas. Du är värd att minnas.


Jag väntade i månader
i dag så tog jag bort ditt nummer
Jag rullar vagnen över bron
tung av liten grabb som sover

Han föddes samma dag som du
las i jorden, svarta jorden
Om du frågat mig så svara jag
Allt är bättre än ingenting
allt är bättre än ingenting

Nu bor vi här bland lyftkranskorsen
de bygger nytt de skrapar rosten
jag orkar inte se tillbaka mer
Jag tänker på dig alltmer sällan
det är så mycket som vill emellan
och jag har svårt att känna skuld för det

Om jag frågat dig en bättre dag
tror jag du svarat att det vänder
och att det är värt att vänta på
Allt är bättre än ingenting
allt är bättre än ingenting